Suicidprevention i Höör kommun

Abstract

Sammanfattning

Varje år dör omkring 1 500 personer av suicid i Sverige. I syfte att minska antalet självmord så beslutade riksdagen 2008 om ett handlingsprogram med nio strategiska åtgärdsområden. (Folkhälsomyndigheten. 2016)

Arbete ska undersöka hur Höörs kommun arbetar suicidförebyggande, undersöka om Höörs kommun arbetar med statens nationella mål för suicidprevention, se om man kan implementera en riskteoretisk modell för att förmedla suicidrisken vid en offentlig plats i kommunen, ta reda på hur man arbetar i Höör kommun för att främja välmående och integration för sina ensamkommande flyktingbarn samt att se om Sverigedemokraternas politiska framgångar har skapat en försämrad miljö för de ensamkommande.

Metoderna som valdes till denna studie var kvalitativa semistrukturerade samtalsintervjuer samt jämförelse. De respondenter som valdes ut representerade kommunen, de tre största politiska partierna i kommunen, frivilligorganisationer och Olofslunds hem för vård och boende som har sju ensamkommande flyktingbarn. Värt att tänka på är att de elva intervjuer som utfördes i detta arbete inte kan ge en fullständig överblick över om integrationen och främjandet av välmående faktiskt har lyckats i kommunen. Åsikter kan vara färgade av att man jobbar inom organisationen som försöker uppnå dessa mål. För att få en mer säker bild borde man utföra fler intervjuer Höörs kommun använder sig främst av metoden familjeråd för att hjälpa den som mår psykiskt dåligt. De har ett pågående arbete i alla statens 9 mål förutom punkt 5 ”förbättring av de medicinska och psykologiska insatserna” då man inte driver sjukvård i kommunen. Höörs kommun följer inte medvetet statens nationella mål för suicidprevention. Höör kommun har ett nära samarbete med flera frivilligorganisationer där främst ”Tillsammans Höör” Röga korset och Equmeniakyrkan gör stora insatser för att främja välmående och integration i kommunen.

Risktrekanten är en modell framtagen genom trefaktortillnärmningen som kan användas för att förmedla suicidrisken på olika platser i kommunen.

Man har lyckats skapa god integration mellan de ensamkommande och svenska ungdomar i samma ålder genom att sammanföra dom genom gemensamma intressen för hållbarhet eller fotboll. De ensamkommandes största utmaning är att få tag på ett sommarjobb då Höör är en liten kommun med få arbetsplatser.

De tillfrågade respondenterna var överens om att Sverigedemokraternas politiska framgångar i kommunen inte lett till ökad rasism men att de kan leda till att människor mer öppet vågar uttala sitt missnöje över de ensamkommande vilket motverkar välmående.