Kriskommunikation- en relation mellan ansvariga myndigheter och befolkningen

Abstract

De senaste åren har sociala medier blivit ett allt viktigare verktyg vid kriser. Under de närmsta fyra dagarna efter terrorhandlingarna i Oslo och på Utøya 2011 skickades 25000 tweets på Twitter. De nya medierna anses därför som ett viktigt verktyg för kommunikation, både för de som är direkt men också indirekt berörda. Uppsatsens syfte har varit att se närmare hur Gotlands befolkning säkras kommunikation under en kris. I Sverige finns tre krishanteringsprinciper som ligger till grund för arbetet både före, under och efter en kris. Region Gotland och Länsstyrelsen på Gotland är därför centrala i arbetet. I oktober 2015 skickades ett hot mot Wisbygymnasiet som i uppsatsen kommit att kunna användas som exempel på en oönskad händelse. Teori om kriser, krishanteringens faser, människor under en kris och kriskommunikation har använts för att belysa problemställning och tillhörande forskningsfrågor. Turners studie om hur kriser kan uppstå inom organisationer har bidragit till att kunna förstå hur organisationer, omedvetet, kan skapa oönskade händelser. För att svara på problemställning och forskningsfrågor har uppsatsen använt både kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod. Anställda inom Region Gotland, Länsstyrelsen på Gotland och elever har intervjuats. Kartläggning över Sveriges kommuner och länsstyrelsers användning av sociala medier har gjorts. I tillägg har en enkät till befolkningen på Gotland delats ut. Resultat från insamlad data visar att det finns en frivillig samverkan mellan ansvariga beredskapsmyndigheter på Gotland. Arbetet fungerar både horisontalt och vertikalt vilket anses underlätta arbetet under en kris. Vidare konkluderas att sociala medier är på eftersläp på Gotland. Länsstyrelsen på Gotland använder inte mediet eftersom det saknas resurser och riktlinjer kring hantering av mediet. Skolhotet den 23 oktober vittnar om olika förväntningar hos elever och ansvarig personal och polis. Avståndet kan förklaras av att skolledning och polis gentemot eleverna har olika normer vilket skapar problem i hanteringen av situationen. Vidare i uppsatsen visar enkäten att broschyren För din trygghet på Gotland, som är en del av det förebyggande arbetet för individens egna beredskap, inte har haft ett så bra genomslag som Region Gotland själva förutsett. Förväntningar som Region Gotland har på individerna under en kris kan eventuellt inte uppfyllas på grund av att informationen inte nått fram. Händelsen kan därmed eskalera ytterligare på trots av en i grunden bra krishantering och kommunikation.